1 dag kvar!

Då har nedräkningen gått så långt som den bara kan komma. Och efter imorgon börjar vi räkna plus istället! suck..

Var hos barnmorskan idag, och allt såg bra ut trots något högt blodtryck igen. Men ändå ingen havandeskapsförgiftning. Jag frågade henne om hon kunde gissa på ett ungefär vad hon tror att knodden väger nu, och hon trodde ca 3700 g. Stor bebis! (Fast det är egentligen helt normalt!) Men man tänker sig sin lilla knodd som det där lilla lilla fostret som i början knappt vägde ett kilo.. =) Och nu väger h*n snart kanske fyra? Till och med innan h*n kommit ut så känns det som man inte hänger med i utvecklingen ;)

Så vi fick en ny tid nästa tisdag, 8/2, och det blir sista besöket hos våran barnmorska. Om vi nu hinner gå på det. Gör vi det så bokas det då en tid på förlossningen i Karlskrona, på vad jag antar är bedömning och tidsbestämning för igångsättning. Hoppas ju såklart på att Knodden vill komma ut av sig själv och man slipper tvinga ut henne/honom! Som Rachel i Vänner säger efter x-antal timmar i förlossningsarbete på sjukhuset "Kan ni inte bara röka ut bebisen!?".

Johan har som tur är bara imorgon och onsdag kvar i undersköterskeplugget så för hans skull så kan han ju få gå klart först ;) Sen kommer jag och Knodden ha honom hemma ända till sommaren! Härligt!

Nu är det dags att sova, man får lägga sig tidigt om kvällarna nu då man inte vet när det vill dra igång!

NattiNatti!

3 dagar kvar till BF, testar nu huskurer!

Nu är det bara tre dagar kvar till BF och inget har hänt och inget känns. Så idag gjorde vi slag i saken och bestämde oss för att testa de tips som alla kommer med, som ska hjälpa till att sätta igång förlossningen. Så får vi se om det är myt, eller om det faktiskt funkar! =P

Så hallonblads-te och färsk ananas samt ananasjuice (supernyttig ifrån hälsokosten med bara ren ananas i, kostade där efter också tyvärr..) har inhandlats, så nu har jag nog ätit en halv ananas och druckit två koppar med te, och något glas ananasjuice. Och jag som inte dricker te

annars, tvingade i mig första koppen och det gick faktiskt helt okej. Det smakar inte så mycket,

bara lite eftersmak av hö ;) Så andra koppen tog jag i lite honung och mjölk, och det gick betydligt bättre. Nästan så att det var gott.. Eller så ställer man in sig på att det ska vara gott för att det ska hjälpa Knodden att komma ut =P

Men hallonblads-te är faktiskt bra att dricka även om man inte dricker det i "sätta-igång-syfte", det ska också hjälpa livmodern att dra ihop sig och läka efter förlossningen. Så helt i onödan är det inte ändå, om det nu inte skulle få fart på förlossningen =P

Ananas, ananasjuice och hallonblads-te. Nu kör vi!

Knodden gillar att puta med rumpan när man ligger ner, det ligger nog en liten rumpnisse där inne! =)

"Kommer du ut så får du en riktig puss.." Mutor kanske funkar??

Nu ska pappa Johan bli klippt, så att han är snygg när vi ska in till förlossningen om några dagar (förhoppningsvis) ;) Sen vet man aldrig när man har ork och tid till att klippa honom, så bäst att passa på!

Ha det gott så får vi se när vi hörs igen, antagligen på måndag efter vi varit hos barnmorskan om inte Knodden kommit då!

Hejsvejs!

Vecka 39

Imorgon är vi då i vecka 39 (39+0), så vi går in i vecka 40. Sista och längsta veckan? En vecka kvar precis idag till BF, beräknad förlossning. Det blir väldigt spännande att se om knodden vill titta ut nu innan, precis vid BF eller efter. Passeras BF så kommer det absolut va de längsta veckan/veckorna eller dagarna ;)

Innan gick man och tänkte på förlossningen hela tiden. Man tänkte att idag, idag så kanske det sätter igång. Och så kände man efter lite extra om inte den där sammandragningen var lite kraftigare än andra. Men nu har det kommit till den gränsen att jag varje morgon vaknar med den inställningen att nej, det blir minsann inte idag heller. Det känns som om knodden kommer att stanna där inne i några veckor till, jag vet inte varför det känns så men.. Det verkar bara som h*n har det alldeles för bra där inne för att tycka att det är dags att komma ut =)

Så den där otåligheten har börjat trappa ner, även om jag absolut skulle tycka att det var hur skönt som helst om det skulle vilja sätta igång snart, så tänker jag att det får komma när det kommer. Vissa dagar känns det mottot okej, andra känns det som att det uttrycket bara är bullsh*t.. =P

Så ja, som ni kanske märker så går det ganska mycket upp och ner just nu, från dag till dag. Så gör även mitt humör, har innan i graviditeten inte haft några speciella problem med humörsvängningar (i alla fall inte mer än vanligt ;) ), men nu har hormonerna börjat spela mig små spratt. Vissa dagar har jag väldigt lätt till tårarna, andra dagar har jag riktigt taggarna utåt och blir irriterad på precis allt och alla (mest på Johan för det är bara honom jag träffar om dagarna, stackarn). Och vissa dagar så kan jag skratta så mycket och åt ingenting att jag nästan kissar på mig! Det har varit såhär nu den här och förra veckan så hormonerna börjar väl samla sig inför förlossningen. Tycker mest synd om Johan som får stå ut med mina små utbrott, konstigt att han inte har funderat på att ringa dårhuset ännu.. hmm.. =)

Var hos barnmorskan igår, blodtrycket har sjunkit och ser bra ut igen! Skönt..! Och har åter igen lyckats gå upp ett kilo på en vecka, är det ens fysiskt möjligt?? Har ändå varit ute och tagit ca 20 minuters promenader både morgon och kväll varje dag, och både svärmor och mor tycker att det ser ut som om jag gått ner i vikt (inte just över magen men..). Så ja, jag vet inte alls hur det hänger ihop?? Jag tror att jag fortsätter att skylla på vätskan i kroppen =) Mina gympaskor börjar faktiskt bli tighta nu så..

Ja, annars så händer det inget nytt här hos oss. Vi mest väntar och väntar, och tittar på handbolls-VM de kvällar då Sverige spelar. Ikväll spelar Sverige mot Danmark, så ikväll kan knodden låta bli att komma för då ska vi sitta bänkade i soffan =P I alla fall sisådär mellan kl 8 och 10. Sen vill jag sova någon timme med så, ja.. vid två i natt kanske? Det bestämmer vi tycker jag! =)

Ha det bra så länge så hörs vi snart igen!

Vecka 39

En genomsnittlig bebis är lite över 50 cm lång och väger strax under 3,5 kg när den föds, men det är också vanligt och helt normalt att bebisen väger allt mellan 2,5 och 4 kg. Fostervattnet, som var klart från början, är nu mjölkaktigt från allt det som

avsöndrats från bebisen under graviditeten, bl a hudceller som ömsats för att ge plats för den nya hud som växer underifrån. På TV börjar förlossningen typiskt med att vattnet går – mitt i en folksamling, såklart – och fortsätter med ögonblickliga sammandragningar. Du behöver sannolikt inte vara särskilt orolig att detta ska hända dig. Fosterhinnorna brister i mindre än 15 % av fallen och även om det sker så brukar bebisens huvud fungera som propp (du kan däremot märka att det läcker om du ligger ner). Det bästa är att ta det lugnt om detta sker – det kan ta timmar innan värkarna börjar – och ringa BVC eller läkare. Din kropp kommer att fortsätta producera fostervatten tills bebisen är född, så du kanske får rådet att stanna hemma tills värkarna har satt igång, eller eventuellt igångsättning. Vad gör du om veckan går och ingen bebis kommer? Inget att vara orolig för. Bara 5% av alla barn föds på sitt beräknade förlossningsdatum och man väntar i allmänhet minst två veckor innan man bedömer dig som överburen.

Vecka 38+4+förvärk

Vaknade tio i sju imorse, jättekul, och var så kissnödig att jag bara inte kunde ignorera det och försöka somna om. Så jag samlade kraft till att rulla runt min valrosskropp på sida och hävde sedan mig upp ur den varma sängen. Tänkte att foglossningen gjorde ondare än vanligt när jag skulle svinga benen över sängkanten (hur nu det kan vara möjligt med värre än annars?), men tänkte inte så mycket mer på det utan koncentrerade mig mer på att inte snubbla på BB-väska, barn-bilstol, tvättkorg m.m på vägen mot sovrumsdörren. När alla hinder var överklivna så kunde min sömniga hjärna åter igen fokusera på foglossningen. Och lyckades till och med att registrera att jag hade en sammandragning (brukar ha det precis när jag krånglat mig ur sängen på morgonen), väl inne i badrummet så har jag vaknat så pass att jag nu förstår att foglossningen inte är någon foglossning utan smärtan sitter lite högre upp och absolut känns som en menssmärta.

Vid den tidpunkten när jag insett detta så har smärtan tilltagit och jag börjar förstå att det nog kan vara en förvärk. Samtidigt är jag otroligt kissnödig och försöker sätta mig på toaletten men sammandragningen gör för ont, så jag får vackert stå kvar och hålla i mig i handfatet och knipa igen. Lyckas till och med tänka att jag ska träna på andningen som vi lärde oss på föräldrautbildningen sist, och börjar andas in genom näsan och ut genom munnen. Känner mig ganska fånig där jag står för mig själv och andas tungt på vår lilla toalett och hoppas att grannen sover, för annars hade de nog hört mina flåsningar då det är väldigt lyhört just på toaletten =P

Efter ett tag så slappnar magen av och smärtan minskar och jag kan då dunsa ner på toaletten och kissa! Det var dubbelt så skönt än andra mornar då både smärta och nödighet försvann på samma gång! =) Jag tassar tillbaka till sängen och tänker att jag måste komma ihåg ungefär när värken började om det skulle va så att det kommer en till, men tyvärr har det nu gått över två timmar utan minsta antydan till värk. Men magen börjar i alla fall träna, och det är bara det ett gott tecken tycker jag =)

Så gick det då till när jag fick min första förvärk, min första onda förvärk i alla fall.

Håll nu tummarna för oss och att det ska göra mer ont under dagen! =P

Hejs!

Vecka 38 "fortsättning..."

Ja, då har vi (Knodden och jag) varit hos barnmorskan. Allt är bra med lilla knoddisen men mitt blodtryck har gått upp ytterligare. Så vår barnmorska vill ha koll så att jag inte får havandeskapsförgiftning. Därför fick jag med mig en hel trave med urinprovsmuggar hem =P haha. Samt stickor så att jag kan kolla halten på äggviteämnen själv, för det är nivån på det som man kollar.

Så varje morgon ska jag ta prov på mig själv, hehe. Och så ska jag tillbaka på måndag för att ta blodtrycket igen. Känns väldigt meningsfullt att åka buss ut till sjukhuset för 40 kr tur och retur för att ta blodtryck! Men men, vad gör man inte för sin lilla knoddis? =)

Annars var allt bra, fina hjärtljud och så. Har inte växt så mycket mer, och gått upp endast 1 hg! Känns skönt efter min viktuppgång från förra gången. På tre veckor gått upp tre kilo. Och huvudet är tydligen så långt ner i bäckenet det kan komma nu, jag frågade barnmorskan om hon tyckte att det sjunkit längre ner. Då svarade hon att bebisens huvud är så pass långt ner att nästa anhalt är helt enkelt ut.. Och tur är det!

Så nu väntar och väntar vi bara på att sammandragningarna ska börja göra ont (ja, gud vad vi längtar efter just den biten ;) ), eller att vattnet ska gå. Eller något annat minsta lilla tecken på att förlossningen är nära! Så vi tar varje dag eller kväll några promenader, så mycket jag orkar, och så sitter jag på pilatesbollen och gungar lite när jag tittar på alla tv-serier som jag nu kan sändningstiderna på utantill! =P Nästan i alla fall.. Så alla får hålla tummarna för att knodden snart är nöjd med inne-i-magen-livet och vill komma ut och träffa oss!

Ha det så bra allihop, så uppdaterar vi här så fort det händer något nytt. Om vi hinner med så kan vi uppdatera och berätta om det skulle sätta igång också.

Dom här söta handledsskallrorna köpte vi för någon vecka sen, så mysiga!

Bilder på magen 37+6 (taget igår kväll)

Min inåt-navel är nu ett minne blott! Nu ser den nästan lite läskig ut ;) (och ja, jag har fått någon enstaka första bristning på magen)

Nu när man snart blir förälder så får man ju börja öva på alla barnvisor igen. Och den här dök upp i mitt huvud idag, en väldigt "fin" visa som vi sjöng när vi var små. Av vissa kallas den visst för fulvisan.. =P (finns några olika varianter på den också har jag märkt när jag sökt på nätet) Och den får avsluta detta inlägg!

I Chinamockaskogen där bodde en familj,
där mamman laga maten och pappan rensa sill.
Å lillen satt på pottan och gjorde marmelad,
då kom en liten råtta och fråga vad det var.
Håll käften lilla råtta, det angår inte dej
för det jag har i pottan det ska jag ge min tjej. Tjohej!

Vecka 38

Har inga jättenyheter att berätta idag, händer inte så mycket förutom en otroligt smärtsam foglossning. Som i och för sig kommer och går lite så när det inte gör ont får man passa på att njuta! =)

Jag ska snart iväg till barnmorskan, Johan är i skolan så idag åker jag själv. Förra veckan så var mitt blodtryck något högre än innan, precis på gränsen till vad som var okej och inte okej. Så tror att det mest är det som ska kollas idag, och om knodden bestämt sig för att flytta ner ytterligare en våning. Så ont som det har gjort så blir jag nästan lite ilsk om h*n inte har flyttat ner =P

Och så var vi på andra föräldrautbildningen i måndags, alla paren var kvar, ingen som hade blivit förlöst. Känns bra tycker jag, hade blivit lite "besviken" (inte riktigt rätt ord men kan inte beskriva med något annat, avundsjuk kanske?) om någon annan fått innan oss. Spelar i och för sig ingen större roll, men vi vill ju gärna att knodden ska komma NU!

Vi fick då veta att bilstolarna som man innan har kunnat låna ifrån BB nu inte längre finns att låna. De har i alla fall fått inköps-förbjud så de får hålla till godo med de stolar de har, och det är ju inte säkert att det skulle finnas någon kvar när vi väl ska låna. Så därför gjorde vi slag i saken igår och köpte oss en Brio-stol. Hur skulle vi annars komma hem ifrån BB? =)

Det blev en röd, tycker den är läcker. Och himla söt. Jag vet inte varför, men jag tycker dom här små stolarna är så himla söta! Är det för att man förknippar den med en söt liten bebis??

Bilden lånad från: http://www.familjetorget.se/default.asp?Link=sida.asp&Meny_Id=861

Nej, nu måste jag göra mig klar för att gå till bussen. Tänkte att jag ska uppdatera efter jag varit hos barnmorskan också, och rapportera vad hon sagt.

Ha det gott så länge!

Vecka 38

I vecka 38 är medelkroppslängden 50 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 3200 gr. Huvudets omkrets är 34,8 cm.

Ditt barn är nu redo för ett liv utanför livmodern. Visste du att det är barnet själv som bestämmer när det ska komma ut, graviditetslängden finns programmerad i barnets arvsanlag. Lungorna är fyllda med vätska fram till födelseögonblicket då vätskan pressas ut för att ersättas med luft.

Veckorna före den beräknade förlossningen upplevs mycket olika av olika kvinnor. Vissa blir deprimerade mot slutet av graviditeten, blir labila till humöret, irriterade och har svårt att få någonting gjort. Andra får en drift att förbereda för barnets ankomst - se om sitt hus, sätter igång med storstädning, lagar mat, bakar och fryser in för kommande behov eller titta på lite babykläder.

Vecka 37+3

Nu tycker jag att du kan titta fram

/pappa

Vecka 37

Igår var vi på första föräldrautbildningen, roligt att träffa lite andra som ska ha knoddisar ungefär samtidigt. Fast vi är först ut, i alla fall när det gäller det beräknade datumet ;) Vi är ju den 1e, ett par den 6e, ett annat par den 8e och två par den 11e! Båda två på samma dag, får se vilken som kommer först! =)

Vi var på barnmorskebesök idag också. Så två trippar till sjukhuset denna vecka, och så ska vi dit om bara en vecka igen. Mycket farande med buss. Hade gärna promenerat om det inte varit så förbaskat halt och slaskigt!

Men nu har i alla fall knodden sjunkit ner ordentligt i bäckenet och fixerat sig med huvudet neråt. Så nu smiter den inte och finns ingen risk att visar rumpan först när den ska ut. Känns skönt! Tyvärr så sa barnmorskan att bara för att huvudet är fixerat så tyder det inte på en jättenära förlossning. Det förstår vi också, men det hade känts bättre om hon sagt att det inte är så långt bort nu. För vi ser det ändå som ett stort steg närmre ankomsten..

Har gått upp något kilon till nu på bara tre veckor, känns inte roligt alls. Men egentligen så bekymrar jag mig inte så jättemycket över siffran, men det ska absolut bli skönt när det går neråt istället för uppåt när man ställer sig på vågen!

Fast jag tror det är ganska mycket vätska jag samlat nu, svullna händer och fötter. Får nätt och jämt på mig mina stövlar, snart kanske jag får ha Johans skor istället?

Det börjar i alla fall bli lite drygt att bara gå hemma nu, har ju ändå varit hemma i en och en halv månad nu utan att egentligen göra något speciellt. December gick bra ändå, för då väntades ju julen och förberedande inför den och nyår. Men nu är det bara en enda väntan som aldrig tycks ta slut. Och det värsta är att det kanske den inte gör än på fem veckor. Segt! Men men, det kommer väl när det kommer helt enkelt =)

Nu ska jag se på tv eller läsa lite i min bok. Det är det som finns att göra här hemma nuförtiden =)

Vecka 37

Om barnet skulle födas nu räknas det som fullgånget. Barnet är moget och väl förberett för livet utanför livmodern.

De flesta barn ligger med huvudet i bäckenet, 4 procent ligger med stjärten före. Huvudet - eller stjärten - tränger ner i bäckenet och fixerar sig. Tidpunkten varierar dock mycket, hos en förstföderska kan huvudet redan vara fixerat sedan flera veckor och hos en omföderska är det inte helt ovanligt att det sker först i samband med att förlossningen startar.

I vecka 37 är medelkroppslängden 49 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 3000 gr. Huvudets omkrets är 34 cm.

Från och med den här veckan är inte ditt barn för tidigt född.

De mesta av lanugohåret är borta. Lungorna har mognat. Barnet sväljer fostervatten och kissar, vilket är en viktig del i balansen av mängden fostervatten.

Vid födelsen har ditt barn 300 ben i kroppen medan vuxna har 206, flera är ganska mjuka till en början. Vissa av benen växer samman i barndomen.

Vecka 36

Nytt år, och jag känner på mig att det kommer bli mycket nytt och spännande med detta år! ;)

Vi är i alla fall väldigt glada att Knodden stannade över årsskiftet, men nu får h*n gärna titta ut när den känner för det! Vi längtar så mycket nu, vi har handlat det nödvändigaste och packat BB-väskan så vi är redo så gott vi kan bli. Sen är man ju aldrig helt redo såklart men, vi har förberett så mycket vi bara kan!

Igår var vi på en riktig shoppingrunda och shoppade loss på Leksakshuset här i staden. Det blev febertermometer, nässug, söta handledsskallror, en filt och en mjuklift till vagnen. Lite lättare att släpa upp en mjuklift för tre våningar än en hårdlift!

Den här söta filten ifrån Brio kunde vi inte låta bli att köpa

Bilden är lånad från http://www.brio.se/sv-se/Blogg/BRIO_Blogg/veckans-tavling-3_wpid-22.aspx

Vi tittade även på en bilstol, vi funderar på om vi ska köpa en egen trots att man kan låna en ifrån sjukhuset. Man vet ju inte vilket skick de är i, och så kan det vara skönt med en egen som man kan slita och slänga med som man själv vill.. De skulle snart ha kampanj på dem sa han i butiken, höll bara på att förhandla med Brio just nu så vi ska titta in igen om en vecka eller så.. Så får vi se om det blir någon stol. De var i och för sig inte speciellt dyra till ordinarie pris, trodde att de skulle kosta två eller tre tusenlappar, men

den kostade faktiskt "bara" ca 1100! Då var det iofs bara stolen och ingen bas, som man har i bilen hela tiden. Men känns lite onödigt med en bas i och med att vi inte har bil.. Men vi får se, vi får se!

En sådan här liten goding blir det i så fall.. Vilken färg man nu ska ha??

Bilden är lånad ifrån http://www.familjetorget.se/default.asp?Link=sida.asp&Meny_Id=861

Nu ska jag bara försöka att sysselsätta mig på egen hand i tre veckor (eller kanske fem?), Johan börjar plugga igen på måndag. Men det har varit guld värt att ha honom hemma nu ett tag, som både sällskap och butler ;) hehe

Nu börjar jag bli svullen också, mina händer ser ut som riktigt karla-händer och mina ben känns som timmerstockar! Och utan stödstrumpor känns det som om benen snart skulle trilla av av smärta! Och i ansiktet känner jag mig lite som en köttbulle. Fast trots att jag mest känner mig som en liten stor flodhäst så var Johans killkompisar väldigt gulliga på nyår och sa (faktiskt bara helt spontant, utan att vi diskuterade något om det) att de inte tyckte det såg ut som om jag lagt på mig så många kilon! Då blir man lite glad faktiskt, speciellt när det kommer ifrån dom grabbarna ;)

Här är lilla Knodden, fast h*n är nog inte så liten längre!

Det som är bra med en gravidmage är bland annat att rumpan ser minimal ut ;) Man får rätt konstiga proportioner!

Vecka 36

Bebisen lägger fortfarande på sig – ungefär 28 gram om dagen. Den väger kring 2,7 kg och är ungefär 47 cm lång. Vid den här tiden kan du eventuellt känna att bebisen rör sig nedåt och trycket i den nedre buken ökar. Detta gör att dina lungor och din magsäck får mer utrymme och det kan bli lite lättare att äta och andas.

Det kan däremot bli jobbigare att gå – för en del kan det kännas som om bebisen är på väg att ramla ut! Det fortsatta trycket på blåsan gör att du kan behöva gå på toa ofta.

I slutet av denna vecka anses du fullgången och bebisen kan i princip födas när som helst från denna tid. (Mellan 37 och 42 veckor räknas graviditeten som fullgången – innan 37 veckor anses bebisen underburen och efter 42 veckor överburen.)